Villabloggen

Oppositionen har enats om vilken bostadspolitik de vill bedriva under den kommande mandatperioden, om de vinner valet i september. Överenskommelsen omfattar fem sidor och innehåller 42 punkter med förslag och krav.

Tomträtter nämns inte med ett enda ord - trots de uppenbara problem som finns med skenande avgälder och friköpspriser. Däremot återkommer beskedet att fastighetsskatten ska återinföras i högtaxerade områden. 

För dem som anser att småhusbebyggelsen bör öka och att villkoren för att kunna äga sin bostad måste förbättras finns endast vaga formuleringar, exempelvis att partierna "vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo". 

Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier har under fem år regelbundet frågat svenska folket om detta. Svaret är att 7 av 10 vill bo i småhus och endast 1 av 10 i hyreslägenhet. Av de som bor i hyresrätt vill endast 3 av 10 fortsätta med detta.

Trots detta är oppositionens överenskommelse ensidigt inriktad på att bygga fler hyresrätter. Av de 42 punkterna finns inte ett enda förslag som ökar byggandet av vare sig villor eller bostadsrätter.

Grattis Hyresgästföreningen!



 

Mäklarsamfundets förra vd Lars Kilander brukade ofta hävda att branschen fungerade bra men att det finns enskilda mäklare som är rötägg och inte sköter sitt uppdrag på lämligt sätt.

Mäklarsamfundets nya vd Jeanette Gustafsdotter verkar anse att det alltid är kunderna som har fel. Det framgick för någon månad sedan i den debattserie som vi hade i Dagens Industri. Nu har hon gett sig på en enskild bloggare som redogjort för sitt missnöje mot en mäklares sätt att hantera en husförsäljning.

Ta gärna del av blogginläggen och kommentarerna här och här och här och här.

Vem vet - kanske jag också riskerar en polisanmälan nu när jag länkar till dessa inlägg?

Över hälften av landets fastighetsmäklare vill hindra småhusköpare från att hitta bostadsannonser på andra platser än den egna sajten eller på hemnet. Det framgår av en undersökning som Villaägarna låtit göra. Den dominerande åsikten är att bostadsannonser inte ska gå att finna genom att googla eller genom att besöka sajter som exempelvis www.booli.se.

Denna monopolistiska inställning är synnerligen anmärkningsvärd.

Är stort genonslag för bostadsannonser dåligt för mäklarnas uppdragsgivare? Ska mäklarna anpassa sig efter kundernas önskemål eller ska kunderna anpassa sig efter mäklarnas vilja att ha monopol på webben?

Svaren är enkla för de flesta. Till landets mäklare kan jag bara säga: Släpp taget om det förflutna. Framtiden är redan här.

Så har regeringen presenterat ett första(?) krispaket. Ett viktigt inslag är att det från och med måndag blir 50 procent billigare att anlita hantverkare genom att avdraget för hushållsnära tjänster vidgas så att det även omfattar hantverkare. Detta är en reform som är helt i linje med vad Villaägarna tidigare har föreslagit och vad jag även har argumenterat för i tidigare blogginlägg. Förslaget är även en form av skattereduktion för energibesparande investeringar, då arbetskostnaden för sådana åtgärder reduceras. Även detta har vi argumenterat för i flera sammanhang.

Med förslaget lyckas regeringen motverka svartjobb, stimulera sysselsättning, främja energibesparande investeringar och reducera kostnaden för att renovera och underhålla landets småhus.

Det känns bra att någon gång få framföra följande till regeringen:

Bravo!

Ytterligare några intressanta motioner som lagts fram under den allmänna motionstiden:

Sten Bergheden angående mördarsniglar
Jan Ericson om slopad fastighetstaxering
Jan Ericson om säkrare lagfartshantering
Jeppe Johnsson om statlig fastighetsskatt och fastighetsavgift för arrendatorer

Jörgen Johansson välkomnar vårt förslag om en miljöbonus (skatteavdrag o räntefria lån) i en motion om stöd till energi- och miljösatsningar i småhus

Även på temat strikt personliga favoriter har en ny motion dykt upp. Denna gång är det Lars Wegendal som motionerar om giftormar i privathem

Uppdatering 2008-10-03

Finn Bengtsson om kortare tidsperioder för tomträttsavgäld
Anneli Enochson om tomträtt
Björn Hamilton och Isabella Jernbeck om att avskaffa räntan (skatten) på uppskov


Om min inställning till ormar fortfarande är oklar så vill jag bara säga - tack Alf Eriksson för din motion om förbud mot giftormar i bostäder och tack Jasenko Omanovic och Agneta Lundberg för er motion på samma tema

Riksbankens kontroversiella beslut att höja reporäntan till 4,75 % får stora konsekvenser för framför allt högbelånade småhusägare i storstadsområden. Kostnaden för ett rörligt bolån på två miljoner kronor stiger nu med ca 300 kr per månad efter skatt.

Utan att ta ställning i valutafrågan kan jag ändå konstatera följande:

Räntekostnaden för samma lån som ovan skulle ha varit ungefär 7 000 kronor lägre per år om kronan hade ersatts av den europeiska valutan euro. ECB lämnade igår sin ränta oförändrad på 4,25 %.

 

I fredagens DN förespråkar undertecknad avvecklade stämpelskatter till förmån för en överlåtelseavgift lika för småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter. I lördagens DI vill en kollega att den nya uppskovsskatten på reavinster ska avvecklas. Motstridigt? Inte alls!

Att avveckla uppskovsskatten leder till att staten går miste om intäkter på cirka en miljard kronor. Detta kan finansieras på flera sätt. Enklast är att låta det väntade stimulanspaketet på ca 35 miljarder kronor även omfatta denna reform (dvs utöver förvärvsavdrag och andra satsningar som regeringen nu har börjat avisera).  

Att avskaffa avgifterna för lagfart och pantbrev (stämpelskatter) kan fullt ut finansieras genom en ny överlåtelseavgift på 1,5 procent av köpeskillningen. Den privatekonomiska effekten blir att småhusköpare som tvingas belåna sina hus undkommer dagens skatt på pantbrev. Den samhällsekonomiska effekten blir att vi får en mer neutral beskattning av olika upplåtelseformer, vilket skapar en bättre fungerande bostadsmarknad.

Dagens Nyheter beskriver idag hur de märkliga stämpelskatterna påverkar statens inkomster och enskilda småhusägares utgifter. Stämpelskatt betalas dels för lagfarten (1,5 %), dels för pantbrev (2 %). Det finns två principiella invändningar mot systemet:

• Det är orimligt att skatten ska vara högre för dem som måste belåna sitt fastighetsköp än för dem som kan betala husköpet kontant, vilket är konsekvensen av skatten på pantbrev. 
  
• Det är lika orimligt att den som köper ett radhus i exempelvis Skellefteå ska betala 10 000-tals kronor i skatt medan den som köper en lyxvåning på Strandvägen i Stockholm är skattebefriad.

Mot dessa invändningar brukar ibland anföras att stämpelskatterna inte är skatter utan avgifter som ska motsvara statens kostnader för register över lagfarter och inteckningar. Men detta är en myt. Stämpelskatterna på sammanlagt cirka 10 miljarder kronor per år är numera uteslutande fiskala. Annars skulle Lantmäteriet toppa listan över världens dyraste byråkrati.

Så hur kan ett mer principiellt system utformas? Det enkla svaret är givetvis att helt avskaffa stämpelskatterna och endast bevara den registeringsavgift som småhusköpare också betalar.  Men få tror väl att en sådan skattereform är aktuell.

Så en mer relevant fråga blir därför: Hur kan ett mer principiellt system utformas där riksdagen inom ramen för en modell kan välja hur stora inkomsterna till statskassan ska vara? 

Mitt svar är avskaffade stämpelskatter till förmån för en överlåtelseavgift lika för alla - oberoende om man köper ett småhus, en bostadsrätt eller en ägarlägenhet. En sådan modell tillämpas redan i Finland. För att underlätta för ungdomar att komma in på bostadsmarknaden kan förstagångsköpare undantas från skyldighet att betala överlåtelseavgiften. Nivån på en överlåtelseavgift kan givetvis anpassas så att staten får oförändrade, högre eller lägre intäkter. Vilket av alternativen jag föredrar behöver nog inte klargöras. 

En mer utförlig beskrivning av hur en överlåtelseavgift kan utformas återfinns i detta remissyttrande

Fastighetsmäklarnämndens uppdrag måste vidgas. Det är märkligt att myndigheten endast utövar tillsyn av mäklare - inte mäklarföretagen. Detta då den enskilde mäklarens agerande ofta är ett direkt resultat av mäklarföretagets policy i frågor som budgivning, avtalsmallar och förtroenderubbande verksamhet. Vid ett möte med Konsumentminister Nyamko Sabuni har jag idag argumenterat för denna ståndpunkt.

Ett mer utförligt resonemang om förbundets syn på mäklarbranschen kan läsas i vårt remissyttrande på ett betänkande om ny fastighetsmäklarlag.

Regeringens reform för fler vita tjänster i våra bostäder har inte infriat förväntningarna. På annat sätt kan man inte tolka att den första budgetprognosen på 1,3 miljarder nu ersätts av en ny prognos på 800 miljoner. Regeringen förbereder nu - enligt en artikel i DN - en del ändringar av regelverket för att öka efterfrågan.

En fråga som kan ställas är därför om det är den ursprungliga prognosen eller om det är reformen som det är fel på.

Och som bekant kan frågor besvaras med motfrågor: Är det rimligt att ge skatterabatt för snöskottning men inte för att slipa golv? Varför ska strykning av skjortor premieras framför målning av fasader? Hur kommer det sig att jag kan få skatteavdrag för flyttstädning men inte för att fixa iordning min nya bostad?

Reformen är positiv därför att den har gjort många svarta tjänster vita. Men den är samtidigt alldeles för avgränsad. I dagarna kommer vi därför att skicka in en skrivelse till Finansdepartementet där vi föreslår att skatteavdraget för hushållsnära tjänster vidgas till att även omfatta hantverkstjänster som utförs i privatbostäder. Vårt förslag kan med fördel genomföras i kombination med de förslag regeringen redan överväger.

En sådan reform av reformen skulle ha flera positiva effekter. Gränsdragningsproblemen skulle minska. Fler småhusägare skulle ha råd att ta hand om och vårda sina bostäder. Och framför allt - det kanske skulle bidra till att det åter blir möjligt att få tag på målare, snickare och golvläggare som är beredda att lämna en offert där tanken är att moms ska betalas....

På skyltar på väg till seminariet framgår att den nya skatten ska kallas för "klimatskatt". Väl på plats står det klart att det inte handlar om någon ny skatt. Det är fastighetsskatten som står i fokus. Nu ska den döpas om än en gång. I alla fall om HSB, Riksbyggen och Naturskyddsföreningen får bestämma. 

Deras förslag innebär i korthet att den kommunala fastighetsavgiften (fastighetsskatten) åter ska bli statlig och då kompletteras med en rabatt för "klimatsmarta" fastigheter. I klartext betyder det att hus som har låg energiförbrukning får lägre skatt än hus med högre energiförbrukning.

Seminariets paneldeltagare ger förslaget varierande omdömen. Socialdemokraternas gruppledare Sven-Erik Österberg klargör att "det totala skatteuttaget inte behöver vara högre än idag" och att "det gröna inslaget kan vara ett komplement (för att beräkna fastighetsskatten) men inte för starkt eftersom en fiskal skatt då på sikt upphör".

Just detta är sannolikt förslagets akilleshäl. En skatt baserad på taxeringsvärden kan kanske fungera som ekonomiskt styrinstrument för att främja energibesparande investeringar. Men då måste den vara betydligt högre än dagens tak på 6 000 kronor. Annars blir den möjliga rabatten bara just denna nivå, vilket är en marginell reduktion av de kostnader som följer av att tilläggsisolera, installera styr- och reglersystem, byta ut oljepanna och fönster samt ersätta de energislukande hushållsmaskinerna. Samtliga dessa åtgärder och möjligen flera kommer nämligen att krävas för att omvandla ett omodernt hus till ett energieffektivt föredöme.

Chockhöjd skatt krävs alltså för att systeet ska bli effektivt. Och då pratar vi inte bara för småhusägare i Stockholm och andra högtaxerade områden. Runt om i landet kommer småhusägare med stora gårdar eller äldre K-märkta hus att drabbas. I många fall är de drabbade samma personer som tidigare fått bankens avslag på ansökan om att få låna pengar för att göra en energibesparande investering.

Lägg därtill det faktum att den gamla fastighetsskattens alla negativa sidor återuppstår och det torde stå klart att det finns bättre sätt att främja energibesparande investeringar. Se vårt förslag.

På söndag är det åter dags för åsiktsmarknaden i Almedalen, Visby. Politiska partier, organisationer, fackförbund, näringsliv och lobbyister - alla samlas för att under en vecka ta del av varandras åsikter eller föra ut budskap. På agendan står i år 662 arrangemang! Hela 330 journalister är ackrediterade och förväntas närvara. Undertecknad med kollega kommer också att vara på plats.

För två år sedan dominerades tillställningen av vanliga småhusägare. Vi ordnade då så att gotlänningar fick ett unikt tillfälle att föra fram sina åsikter om fastighetsskatten till i princip hela landets politiska elit. Över 1 500 demonstranter passade på att visa sitt missnöje. Ungefär ett dygn senare presenterade Allliansen sin uppgörelse. Fastighetsskatten skulle avskaffas! 

Sedan dess har mycket hänt. Företrädare för regeringen och alliansen hävdar att vallöftet är infriat. De flesta inser dock att fastighetsskatten är kvar men att den i alla fall har fått ett tak och en korrigerad procentsatis. Ja, den har till och med döpts om och kallas numera för kommunal fastighetsavgift.

Under årets Almedalsvecka kan frågan om fastighetsskatten än en gång väckas till liv. Riksbyggen, HSB och Naturskyddsföreningen ska på ett seminarium utveckla ett förslag om hur (den enligt regeringen redan avskaffade) fastighetsskatten kan göras om (se tidigare kommentar med rubriken "Märkligt och okunnigt på Brännpunkt"). Mest sannolikt lär deras idé komma i skymundan av mer genomtänkta förslag. 

Några av de arrangemang som kan väntas bli välbesökta är socialdemokraternas ekonomiska seminarium och Svenskt Näringslivs seminarium på temat "Vart är världsekonomin på väg?". Inom energi- och klimatområdet finns en mängd arrangemang. Bland dessa kan nämnas moderaternas miljöarbetsgrupps seminarium "Gröna kapitalet, hur tjänar vi pengar på miljön?, Vattenfalls "Sol vind och vatten, och annan aktuell energiforskning, samt Svenska Shells seminarium om och väntade plädering för naturgas i Skåne.  Jag kommenterar från Almedalen fram till och med onsdag. 

Dagens beslut att höja reporäntan till 4,50% kommer enligt riksbankschefen Stefan Ingves sannolikt att följas av ytterligare höjningar. Inflationsbekämpning står som bekant i fokus.

Så ska det vara. Samtidigt ställer det krav på politiska beslutsfattare. I takt med stigande ränta minskar marginalerna för olika samhällsgrupper. Därmed ökar behovet av politiska reformer som motverkar att enskildas privatekonomi kollapsar.

En sådan grupp är högbelånade barnfamiljer med nybyggda hus. Dessa har redan tidigare fått försämrade marginaler som följd av det politiska beslutet att införa en retroaktiv skatt på redan beviljade uppskov av kapitalvinstskatt. Jag har själv pratat med småhusbyggare vars marginaler försämrats med uppemot 1 000 kronor per månad. Just nybyggare drabbas nämligen av uppskovsskatten utan att gynnas av att fastighetsskatten har begränsats. Lägg därtill höjda kostnader för mat och transporter samt höjda räntor (för att motverka att bl a mat och transporter blir ännu dyrare). Den totala effekten blir att månadsbudgeten spräcks för dem med små marginaler.

Bland annat mot denna bakgrund är det högst rimligt att regeringen inför budgetförhandlingarna finner utrymme för att göra den nya uppskovsskatten till en mycket tillfällig parentes i den svenska skattepolitiken. Det minsta man kan förvänta sig är att det retroaktiva inslaget upphör.