Villabloggen

Jonas Gardell, som länge stöttat socialdemokraterna, tvekar nu. Som grund för sin tvekan uppger han tre skäl - varav fastighetssksatten är ett. Så här skriver han på Expressens kultursida idag.

"För det tredje: Hur man än räknar på de rödgrönas fastighetskatteförslag innebär det att en herrgård i Örkelljunga blir skattefrälse jämfört med ett småhus i Stockholmstrakten. Jag har verkligen försökt att tycka att förslaget är bra – eftersom det är rimligt att vi som tjänar mest också avstår mer – men det går bara inte. Mina rödgröna vänner måste helt enkelt hitta ett sätt att inte straffa Stockholmare på.
I alla fall om man vill ha Stockholmsröster."

Chockhöjda elpriser som följd av vinterkyla? Ja, delvis. Men en lika viktig förklaring är att kraftproducenternas produktion är lägre än vanligt. Därför kunde elpriset i torsdags stiga till över 14 kronor per kilowattimme. Därmed tjänade Vattenfall, Fortum, E.On 1,2 miljarder kronor i extra - på bara en enda dag.

På Villaägarnas initiativ uppmärksammades detta av Rapport igår. Se inslaget här (efter ca 45 sekunder).

Villaägarna har de senaste dagarna gjort ett flertal aktiviteter med anledning av höga elpriser. På www.kraftsamla.se och www.villaagarna.se kan du se mer information.

På You Tube finns vår julsång på samma tema. Klicka här.

Lars Göran Andersson och Mia Torpe (HSB) skriver idag i Göteborgs-Posten om ett "klimatsmart ROT-avdrag". Deras KLOT-bidrag påminner om vår miljöbonus, men saknar den kanske viktigaste delen, nämligen kopplingen till energideklarationen.

Vårt förslag om  miljöbonus går ut på att koppla ett ekonomiskt stöd till genomförandet av de rekommendationer som finns i en för huset specifik energideklaration. Det gör att stödpengarna blir anpassade efter varje enskilt hus, och därför blir mycket mer effektivt än dagens teknikspecifika bidrag.

Andersson och Torpe kritiserar nuvarande ROT-bidraget för att det kan användas till att renovera badrum eller kök, vilket tydligen är "lyx". Då har man inte förstått att en stor del av poängen med ROT är att undanröja skattekilar och hjälpa både branschen och ekonomin som helhet. Men det är helt riktigt att det krävs riktade politiska åtgärder för att uppnå resultat inom energieffektivisering.

Jag undrar också över räkneexemplet som landar i lägre CO2-utsläpp. Jag misstänker att det rör sig om ett feltänk. Hur mycket CO2 som släpps ut till följd av elproduktion är nämligen bestämt i förväg i och med handeln med utsläppsrätter. Det som påverkas av vår svenska elkonstumtion är priset på utsläppsrätterna. Mindre efterfrågan på el i Sverige betyder billigare utsläppsrätter för resten av Europa. Av det förstår man också att vår svenska elskatt inte längre kan sägas vara en "grön skatt", utan bara är en skatt bland andra.

Kraftbolagens mångmiljardvinster är i mångt och mycket ett resultat av att handel med utsläppsrätter inte bara höjer priset för kolkondenskraft utan även för miljövänlig elproduktion. Det beskrivs pedagogiskt i en artikel på nyhetssajten E24. För ett normalt villahushåll handlar det om tusentals kronor i överpris för vind-, vatten-, och kärnkraftsproducerad el.

Det är snart dags att kraftsamla mot höga energikostnader. Våra förslag på lösning hittar du här.

Villaägarnas förslag för lägre energikostnader presenterades idag på ett annorlunda sätt utanför socialdemokraternas partimöte. 450 socialdemokrater mottog vår information och en sannolikt behövlig energidryck. Detta dokumenterades av en bloggare på plats.

"Fortum backar i frågan om de fjärrvärmeavtal med villaägare som de velat bryta av ekonomiska skäl. I ett avtal med Villaägarnas Riksförbund lovar bolaget dels att dra fram fjärrvärme enligt avtalen, dels en sänkt avgift eftersom arbetet försenats" (Svt:s hemsida)

Mer info om överenskommelsen här och här.

Info om Villaägarna-Fortum 1-0 här.

"Tillströmningen av ansökningar avseende installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus har varit större än förväntat, med följden att tidigare anvisade medel inte är tillräckliga för att bifalla de ansökningar som inkommit. För att möjliggöra stöd för de ansökningar som inkommit föreslår regeringen att ytterligare 80 miljoner kronor tillförs anslaget. Stödet upphör vid årsskiftet då energifönster bedöms vara lönsamma på egna meriter".

I 245 av landets 290 kommuner har nätavgiften på el stigit det senaste året. Det framgår av en undersökning från Villaägarnas Riksförbund. Störst höjning drabbar småhusägare som får sin el levererad av Alvesta Elnät AB. För dem stiger elnätkostnaden med 15 procent.

Med anledning av vår undersökning sände Rapport nu på morgonen ett reportage från Sollefteå. Regionchefen för E.On, Lars Höglund, motiverar en 10-procentig höjning i Sollefteå med att det på "landsbygden blir dyrare per kund att bygga och driva ett elnät". Detta argument får mig att undra:

Har Sollefteå blivit 10 procent mer glesbygd sedan i fjol? Vad har en höjning på 10 procent från ett år till ett annat med graden av glesbygd att göra?

Nätavgifterna på el kan bestämmas mer eller mindre godtyckligt av elnätföretagen. De verkar på en monopolmarknad. Den myndighet som är satt att kontrollera skäligheten har inte tillräckligt med resurser och kan därför inte agera mot alla former av oskälig prissättning. Det är med andra ord ganska riskfritt att överdebitera landets småhusägare för den el som levereras. 

Om ett nätföretag mot förmodan skulle fällas i domstol för överdebitering så har det ändå gjort sig en rejäl hacka. Nätbolagen har då under flera år fått ränteintäkter från de pengar som man tvångsförvaltat åt landets småhusägare.

 

I Västerbottens Folkblad skriver Ibrahim "Ibbe" Baylan att sänkt fastighetsskatt i Täby och Danderyd finaniseras av boende i Västerbotten. Detta är ett felaktigt påstående, vilket jag påtalar i en replik som publicerats idag.

Samtidigt kan man undra varför den före detta skolministern far med denna osanning. Har han slarvat med hemläxan eller missleder han väljarna medvetet?

Frågan om huruvida marknaden behöver stimuleras för att energieffektiviserade investeringar ska ske i önskvärd takt fortsätter att debatteras. Tidigare inlägg har nu följts av ytterligare en replik. (se slutet av artikeln). Villaägarnas svar som vi skickat till Västerbottens-Kuriren lyder enligt följande:

Villaägarnas Riksförbund föreslår en miljöbonus till småhusägare som energieffektiviserar sina hus. Professor Runar Brännlund vänder sig mot förslaget med argumentet att det verkar snedvridande för andra investeringar.

I sin replik tillstår Brännlund att energieffektiviserande åtgärder som i strikt företagsekonomisk mening sannolikt är lönsamma idag ändå inte genomförs, på grund av bland annat bristande information och osäkerhet om framtida energipriser och räntor.

När nyttan av en investeirng tillfaller inte bara den som investerar, utan även resten av samhället, så kallas det av ekonomer för "positiv externalitet". Sådana är det statens roll att ta vara på. I klartext betyder det att staten bör uppmuntra individen att göra sådant som alla tjänar på, exempelvis att energieffektivisera sitt hus. Det betyder också att staten bör finansiera forskning och utveckling, eftersom nyttan "spiller över" på hela samhället. Så sker redan, och jag tror inte att Brännlund vänder sig mot den saken. På samma sätt är en ansvarsfull klimatpolitik ett tungt vägande samhällsintresse, och regeringen bör väga in detta i arbetet med nästa budget.

Med Villaägarnas förslag kan koldioxidutsläppen på så sätt minska med flera miljoner ton.

Jakob Eliasson

Energipolitisk expert

Villaägarnas Riksförbund

Är en marknad helt fri från stödformer det bästa sättet att främja energibesparande investeringar? Eller krävs olika former av stöd och styrmedel för att påskynda en önskvärd utveckling?

Villaägarnas energipolitiska expert Jakob Eliasson har i en debattartikel efterlyst en miljöbonus för husägare som investerar i åtgärder som sänker energiförbrukningen och som rekommenderas av oberoende experter. Dessa investeringar bör inte stimuleras, hävdar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, i en replik.  

I ett avslutande svar skriver Jakob Eliasson att "svagheten i Brännlunds resonemang är att han utgår från vad ekonomer kallar "en perfekt marknad", vilket innebär att alla parter är fullständigt informerade om vilka alternativ som står till buds, vilken effekt olika åtgärder har, att alla kan låna pengar till marknadsmässiga villkor och så vidare. Tyvärr karakteriseras den verkliga världen av bristande information, brist på tid och brist på kapital. Det leder till att åtgärder som "egentligen" vore lönsamma ändå inte genomförs".

Historien upprepar sig. Den 1/3 2007 tog de statliga anslagen för att ersätta oljepannan med mer miljövänliga alternativ slut. Tusentals småhusägare som ansökt om bidrag inom den av myndigheterna stadgade perioden blev utan de tiotusentals kronor som utlovats.

Nu är det dags igen. Denna gång handlar det om stödet för energieffektiva fönster. Ett bidrag på upp till 10 000 kronor har gått att söka för dem som velat bidra till lägre CO2-utsläpp genom att förbättra husets energiprestanda. Nu har Rapport i ett inslag där även undertecknad medverkar uppmärksammat att de 100 miljoner som anslagits tagit slut i förväg. De 5 000 småhusägare som redan skickat in en ansökan får se sig lurade på bidraget om inte mer pengar anslås.

Näringsdepartementets företrädare säger att det förvisso är beklagligt att pengarna har tagit slut. Några nya anslag är dock inte att tänka på. 

Som husägare ska man kunna känna sig trygg i att besked från myndigheter och politiker också är något som politiker och myndigheter lever upp till.

Beklagligt var ordet!

Naturskyddsföreningen, HSB och Riksbyggen föreslår i en debattartikel att fastighetsskatten ska vara lägre för fastigheter som är energieffektiva. Efter kontakt med Naturskyddsföreningens pressekreterare står det klart att taxeringssystemet alltjämt ska ligga till grund för beskattning.

Förslaget innebär således ett återinförande av en fastighetsskatt utan tak på 6 000 kronor, men att denna så kritiserade skatt ska kunna reduceras för dem som har råd att göra energibesparande investeringar.

Organisationerna bortser tyvärr från ett flertal problem:

•        Taxeringssystemet är ett godtyckligt massvärderingssystem av fastigheter. I genomsnitt är taxeringsvärdet av ett småhus felaktigt med 200 000 kronor. Att basera skatteuttag på felaktiga ingångsvärden är orimligt - detta även om skatteuttaget kan reduceras vid energibesparande investeringar.

•        Förslaget innebär att lågt taxerade småhus bara på marginalen kan tjäna på energieffektiviseringar. Deras fastighetsskatt är ju redan i utgångsläget så låg att den möjliga skatterabatten bara på marginalen kan påverka den totala investeringskalkylen.

•    Småhusägare i områden med högtaxerade hus skulle således ha mer att tjäna på energibesparande investeringar än småhusägare i områden med mer normala värden. Vad är logiken med ett sådant system?

Förslagsställarna tycks inte heller vara uppdaterade på nuvarande föreskrifter. I artikeln påstås att nuvarande beskattning ökar för dem som installerar solenergianläggning eller energieffektiva fönster. Så är inte längre fallet.

Men i sak har skribenterna en viktig poäng. Energibesparande investeringar måste löna sig mer om vi ska komma i närheten av den totala energieffektiviseringspotentialen. En bättre väg att gå är därför att fullfölja avvecklandet av fastighetsskatten och samtidigt införa en miljöbonus för de småhusägare som gör energibesparande investeringar. Mer om hur en sådan miljöbonus/skatteavdrag kan utformas framgår av vår rapport.

Hade under gårdagen ett möte med Energieffektiviseringsutredningen. Undertecknad och Niclas Damsgaard från konsultföretaget Econ Pöyry var inbjudna för att föredra förbundets förslag om hur energieffektivisering kan påskyndas i landets småhus. Förslaget innebär i korthet att en miljöbonus/skatteavdrag på 2 kr per sparad kWh införs för de småhusägare som genomför investeringar som rekommenderas av oberoende besiktningsmän inom ramen för det nya systemet med energideklarationer.

Under mötet framkom en del intressanta synpunkter. En företrädare för flerbostadshus var kritisk till att ge stöd till småhusägare för att på så sätt främja energibesparande investeringar. Detta var kanske inte helt förvånande. Mer märkligt var en synpunkt från en företrädare för ett departement, som så vitt jag förstod argumenterade för att inga stöd överhuvud taget bör utgå till småhusägare. Enligt denne person är höjda skatter och energipriser det enda styrmedel som behövs. Jag hoppas och tror att detta inte blir regeringens slutliga ställningstagande. En synpunkt som däremot kräver viss eftertanke är att vårt förslag kan innebära att de obereoende besiktningsmännen blir en form av myndighetsutövare då efterlevnad av deras råd kan ge statlig ersättning. Hur detta bör hanteras måste analyseras vidare, förslagsvis inom ramen för Energieffektiviseringsutredningen.